måndag, september 20

Så går ännu en dag från våra liv....

Insåg mitt på dagen idag att detta möjligen kan bli en aningens trist blogg fram tills "Örnen har landat". Därmed inte sagt att den kommer bli hysteriskt rolig därefter heller, men utbudet av bilder och små händelser kommer i vart fall bli större!
I allt man läst, sett och hört så talas det om hur otroligt långsamt tiden kan gå på slutet. Men att det var såhär illa kunde jag inte ens ana!
Dagarna går just för tillfället åt till att "Känna efter om det känns nånting - nånstans". Det gör det alltid, men inte riktigt på rätt sätt inbillar jag mig. Och vad är "rätt sätt" förresten?! 
En god vän sa till mig: 
- "Du vet när det börjar".
Jag litar på henne till hundra procent. Dock litar jag inte på mig själv. Tänk om jag liksom missar alltihopa!!
Tack och lov i alla fall för kunniga mamma! 

För att återgå till dagen så har jag (som vanligt) varit tröttare än tröttast. Sovit, ätit och tittat lite på TV. Hänga lite tvätt, bädda sängen och plocka ur diskmaskinen är fullt tillräckligt. Relativt frustrerande. (Och förmodligen rätt så påfrestande på min stackars sambo... men han gör det bra och har ännu inte kastat ut mig. Tack.)

I brist på äventyr att rapportera om från idag så passar jag på att bjuda på lite bilder från tidigare!

Dylan försöker lyssna på "Lillasöster" som han säger.                  













Han passade även på att rapportera om lite viktiga händelser.
Såsom att det var lördag - och att hon missade lördagsgodiset...












2 kommentarer:

Helena sa...

Najs,
är det sådär man gör med en sk tidig inlärning? berättade han tips och trix för att mjuka upp föräldrarna inför kommande Nej-scenarioon? :)

Anna sa...

Haha - nä, riktigt så ond var han inte. Men jag misstänker att det kommer vad det lider..... :)