Kl 14.44

-"Åh, kolla Posten! Den kommer redan nu!".

Ibland slås jag av att jag nog borde ta och skaffa mig ett liv....

Var ska jag börja....

Nytt bottenrekord?

Försöker med jämna mellanrum att sälja saker på blocket.se.

För närvarande en gammal diskmaskin (sugen? klicka här!).

Vis av erfarenhet - man kan inte vara för tydlig - skrev jag "jag kollar mailen sällan, ring istället".
(Det brukar bara bli en massa mailande fram och tillbaka när folk tar den vägen.)

Tre personer har nu hört av sig.
Alla via mail.
Ingen har ännu köpt nån diskmaskin.

Finns det nån säljsajt som är idiot-säkrad?
Hör av er med tips.
Ring hellre än att maila......

Hur man vet att man har stor familj

Hört i matsalen på IKEA:

-"Jag hörde nån som verkligen gjorde bort sig på husgerådsavdelningen. Vilken krasch det blev!"
-"Åh, det var ju jag!!"

Inte för att jag PERSONLIGEN har nåt med krashet att göra.
Typ.

Förresten så var det en olycka.

Hängslen och livrem, men inga byxor!

Lönehelg.

Midsommardagen.

Startskottet för möbeljättens (varför kallar man det alltid så i tidningar?) stora Cirkusrea.

Jag försökte förutse alla möjliga hinder för en njutningsfull och problemfri shopping.

Jag försökte även att minimera skadeverkningarna i den mån det var möjligt.

Vi hängde på låset för att undvika att måsta slåss på tygavdelningen.

Jag skickade femkronor med systrar för att få tag på vagnar utanför butiken.

Jag anställde även två assistenter (mor och äldsta syster) för att kunna komma över så mycket gardintyg som möjligt.

Jag packade mat, småmackor med leverpastej, kex, frukt, vatten, wafers, extra kläder, muggar, skedar, leksaker och gudvetallt för att Doris skulle hålla sig någorlunda nöjd.

Vi skrev listor och funderade natten innan.

Jag la upp strategier och planer för vad som skulle tas på första varvet och vad vi skulle ta på vårt "barnfria" varv (en barnvakt är ganska praktiskt!).

Vi hade - till och med - innan avfärd från Lycksele i torsdags lånat den allra minsta barnvagn vi hittade för att få rum med så mycket inköp som bara möjligt i bagaget.

Jag tänkte för mig själv att inget kunde gå fel. Jag hade tänkt på och planerat för allt.
Fel.

Jag hade inte tänkt ut nån lösning på det gamla problemet "clown i kundvagn".

Clownen övergav oss dock lagom efter servetterna.

Alla dagar passar för mys!

Midsommardagen - ledighet!
Egentligen varken mer eller mindre ledig än andra dagar.

Men fortfarande ruskigt mysig morgon!

Vi tar en äng på det också!

God prognos

Solsken, sandaler och grusväg.
Ser ut att kunna bli midsommar i år också!

På väg

A: -"Kan man säga att vi är på roadtripp?"
My: -"Nja....då måste man ju stanna på flera ställen. Och få problem med bilen..."
Lasse: -"Det vill vi ju inte ha!"
A: -"Nänä....då är vi väl bara på väg till Sundsvall då..."

Kan den hålla något inne är det en förpackning. ?.

Om ungefär tvåochenhalv timma ska vi åka till Sundsvall.
Tre nätter blir vi borta.

Lite packning kan således vara rätt bra att ha med sig.

Hade ju varit för himlans bra om jag packat klart när Lasse kommer hem.

Jag tänkte packa klart.

Det faller dock på att jag inte hittar den förbannade nessecären.
(Eller: "Jefla nessecären" som bästa Malin Wollin skulle ha sagt)

Kära Tomten, gud, Mamma eller vem som helst:
If you ever considered working some magic - this would be a perfect time!

Hoppas den dyker upp.
Jag är trettio minuter från att börja projekt "påspackning".

Handfast kärlek

Mormödrar säger sällan att dom älskar en.
Dom liksom visar det istället.

Jackpot!

ÄNTLIGEN är sommaren tillbaka!
Nybryggt kaffe i solen.

Sämre kan man ha det!

Busy onsdag

Mycket att göra.
En försöker hinna med ett toalettbesök och en snabb koll på nätet.
En annan har fullt upp med att borsta toamattan, golvet och pottan med sin katten-Jansson-tandborste innan hon kryper in och Fastnar under tvättställsunderskåpen.

Toalettbesök slut.

Inget konstigt alls.

Snart ska vi diska och fastna med skallen under kökssoffan.

PPM gör väl utbetalning den 27:e va?

Igår fick jag post från Semper.
Kuvertet innehöll ett smakprov på gröt.

Inte bara sparade jag smakprovspåsen.
Jag rev även ut och sparade rabattkupongen på åtta riksdaler för att använda vid nästa grötköp i en butik nära mig.

Redan idag var det grötköpardags.
Träffade en gammal elev i kassakön.
Trivsamt.
Snickelisnack.
Drog älskade VISA-kortet, slog koden och skulle just godkänna beloppet när jag kom på:
KUPONGEN!!!
Den låg i byxfickan och hånskrattade. Den jäkeln.

-"Ja, just ja - jag hade ju en kupong på gröten!", meddelade jag en måttligt road kassör, som avbröt köpet, drog ut avslutskvitto, och började om.
Lika glad för det var jag, och meddelade de bakomvarande att "här stog jag och höll upp kön som en pensionär med mina kuponger".

På väg ut ur affären for tanken genom huvudet att jag betett mig som en snål, gniden, oknullad pensionärskärring.
En sån som haft evigheters evigheter på sig att föbereda sig för betalningen men i sista stund absolut måste trassla med kort och kuponger och gudvetallt.
Jag tänkte att jag nog skulle skämmas över det när jag kom hem.

Nu sitter jag här.
Tre timmar senare.
Inte ett spår av ånger.

Jag skäms inte över mitt förfarande.
Jag skäms över min brist på ånger.

Förfallet är totalt.

Dags för hyreshöjning!

Hemma hos oss bor det en märklig liten varelse.
(Har aldrig sett den, men den är otroligt verksam, så jag utgår från att det är en liten rackare).

Den underliga lilla filuren har som en av sina främsta uppgifter att se till att flytta runt på grejer.
Oftast grejer som Lasse behöver.

Mycket förvirrande.

Varelsens livsuppgift verkar vara att maka runt på prylar MEDAN man letar.
På så vis betyder det alltså inte längre något att Lasse redan letat på ett ställe - eftersom den förlorade pinalen ändå kan ligga där i slutändan.

Idag var det riktigt kul.
Lasse hittade inte sin börs.
Inte jag heller.
Vi letade i mammas hus.
I vårat hus.
I väskor.
I alla fickor.
I lådor, skåp och skrymslen.
I bilen.
Garaget.
Bakom pianot.
Bland mössor och vantar.
Överallt.
Den var ingenstans.

I allafall var den inte i Lasses väska.
Där hade han letat först.
Mest troligt var den kvar i skåpet på hans jobb.

Två timmar senare konstaterar han att den inte var det.
Panik.

Panik slut.
Varelsen hade nu lagt den i väskan - och där hann vi ikapp börsen.
Slut på leken.

Grattis Lasse.
Och tack.
Tack för att jag aldrig behöver ha tråkigt.

Så vacker utan spackel

Jag kan liksom inte få nog av bilder på Lasse iförd arbetskostym.

Skulle kunna vara nån märklig form av böjelse.

Mest troligt är det bara så att bilder av en arbetande sambo får mig att tro att det faktiskt går framåt...

Om hönor och ägg

Jag har blivit tvärdålig på att blogga.

Orkar inte bry mig eftersom ingen läser skiten.
Ingen läser skiten eftersom jag suger på att uppdatera.

Nu pratar vi I-landsproblem. GRANDE!

Lilla Doris har lärt sig att låta som en höna.
För att avsluta lite informativt liksom...

Men ååååååhhh!

Jag har faktiskt inget emot fåglar.
Jag har inte egentligen heller nåt emot att dom bajsar.
Men när dom skiter på min nytvättade ruta - då jävlar förklarar jag krig!!!

Och på trädgårdsfronten?

Ingen aning.
Men jag tror det är långt bort med prisbelönta pioner i alla fall...

Man är vad man heter!

En kulen natt:

Lasse: -"Tror du att vi heter nåt?"
Anna: -"Vaddå? Vad menar du? Vi heter väl Anna och Lasse?"
L: -"Jamen, jag menar typ som Brangelina eller Tomcat eller nåt sånt."
A: -"Jaha, du tänkte så......vi kanske kan vara Lasange? Eller Annars, om du hellre vill det."
L: -"Hmmm....då föredrar jag nog Lasange faktiskt."

Jag föredrar också Lasagne framför mycket annat.
Särskilt framför kalvsylta.

Men ikväll blir det Tacos hos Mattria.

Vad var det dom sa!

Innan Doris kom så sa alla till mig:
-"Passa på att njuta - tiden går så fort!"

"Jaja", tänkte jag. Sluta tjata.
Hur fort kan det gå liksom?!

Det kan tydligen gå precis så fort som dom försökte göra mig uppmärksam på.
Och lite fortare ändå.

Idag kom jag på mig själv med att bli förvånad över att hon bajjat i blöjan.
När hände det senast, tänkte jag, och insåg att jag inte ens längre knappt kommer ihåg hur man tar reda på det.
Precis som att det hänt i nån avlägsen forntid.

Jag har inte nån liten bebis längre, utan en tjej-människa som hittar på hyss och rackartyg så mycket hon orkar.

My girl.

My handy men!

När allt är ett kaos av tapetflagor, färgspill och slipdamm känns det tryggt att se mina favoritkillar i full action!

What did I do....

Det kommer bli fint.

Det kommer bli fint.

Det KOMMER bli fint.

Gode Gud, gör så att det blir fint....

Dagens funderare

Idag var alltså dagen när vi fick nycklarna till kåken.
Det var inte jättefint när vi kom in imorse, och nu är det sju resor värre.
"Projekt renovering" har bara börjat....

Tänkte visa en liten bild.
Man ser vår kyl och frys, lite skåpluckor, diskbänk OCH inte minst: hyllan som sitter tvärs över dörröppningen.
Hyllan har tanten gjort på en snickarkurs hon gick på. Nu hade hon ingen användning av den - så vi fick den.

Härmed utlyses en tävling: den som kommer med det bästa förslaget på vad fan man ska ha den till vinner en guidad rundtur i Casa de la Anna.
Go nuts!!

Ett infall av snällhet?

Behöver du gammal heltäckningsmatta till din altan, stuga, skogskoja, förtält eller nåt sånt? Jag har massor!

 Kom å hämta så mycket du vill ha!

 Kostar en kram och några glada Tillrop.

Walking the Green mile...

Då var det en timma kvar då.
En signatur från att vara skuldsatt för livet.

Oväntat odramatiskt.

Än.

Jag sitter hellre under en korkek än under en välklippt syrenbuske...

"Nu när du köpt hus måste du ju lägga ut bilder på din trädgård och rabatterna!"

Aint gonna happen.

Av två anledningar.

Dels är inte detta den sortens blogg.

(Inget ont om trädgårdsbloggar, men jag har en vag känsla av att du som läser denhär bloggen inte gör det i tron att du ska få en massa tips om hushållsgöromål)

Men framförallt beror det på att jag kanske har de minst gröna fingrarna norr om Sahara, och att mina rabatter mest troligt kommer se ut som fan större delen av tiden.

Det växer for fucks sake inte ens maskrosor på min gräsmatta.

Fick lov av förra husägarinnan att börja småpåta lite i trädgården så snart vi skrivit på köpekontraktet.

Man skulle kunna tycka att det var märkligt att jag ens kom på att ställa den frågan.

Det var det.

Men jag kanske nånstans insåg att jag behövde all tid jag kunde få.

Vissa säger att dom inte kan nåt om blommor.

Jag tror att få kan säga det med mer belägg än mig.

Jag kan verkligen ingenting minus tusen om blommor.

Att rensa i morsans rabatter är fruktansvärt svårt.

I mina förmågor ingår inte att skilja ogräs från fina blommor.

Komma ihåg vad som växte där förra året är inte heller att tänka på.

Min enda räddning är att morsan inte heller minns, och att det således är rätt liten risk att bli halshuggen för att man rensat bort nåt som skulle varit där.

Att med såna kunskaper ge sig i kast med en rabatt man inte har nån som helst kännedom om, för att den anlagts av en äldre dam för x antal år sen är något av ett sånt projekt som känns lätt omöjligt.

Till sist bara gjorde jag det.

Jag ställde mig på alla fyra över rabatterna (en i taget) och slet och rev och hackade för glatta livet.

Fyllde hink på hink med grönt, jord, rötter och faktiskt även en del mossa.

Fortfarande har jag ingen aning om vad som åkte i hinken och vad som kommer komma upp.

Jag gick efter principerna "Spara en sorts blad på varje ställe" och "Det som det finns mycket av är förmodligen ogräs".

Mest troligt har jag om två veckor prisbelönta Pioner växandes i komposten och Hundkex i rabatten.

Men jag tänker att dom nog säkert har det lika bra ändå.

Om nån har stora, håriga knoppar på långa
stänger  (ser ut som spermier), så lägger
inte jag nån värdering i huruvida det ska
vara där eller inte.
Men såhär ser dom ut när dom slår ut.
Hemma hos mig finns dom i sån mängd att
man kan misstänka att jag har en opiumfabrik i garaget.....

Femti spänn på att Arga Snickaren får styra upp dethär på ett tag....

Idag var vi på färgaffären.
Mycket trevligt.

Jag blir alltid så sugen på att måla och kakla och lägga snygga golv och spackla och göra fint när jag kommer in där.
Jag blev iallafall det fram tills idag.
Vi köpte typ "ingenting".
Det kostade typ tretusen kronor.
Jahaja.

Bara att betala och se glad ut.
Som hon i kassan sa:
-"När man köpt hus vet man i allafall vart pengarna går".
Sant antar jag.
Sen sa hon:
-"Jag har bara ett badrum kvar i mitt hus - sen är jag helt färdig"
-"Åh" sa jag. "Hur lång tid har det tagit?"
-"Jag har bott där i tolv år"

Man skulle kunna hoppas att det beror på att hon är en riktig klåpare.
Men eftersom hon äger en färgaffär är väl oddsen inte helt på min sida där kanske....

Några snabba

Var har jag hållit hus egentligen?
Svar: Ingenstans. Egentligen. Jag har bara haft skrivkramp.

Vad håller jag på med egentligen?
Svar: Ingen aning. Kanske är jag fulllt upptagen med att förvandlas till en sån jag aldrig skulle bli. Eftersom jag antingen tänker på mitt barn eller på mitt hus (rent juridiskt är det ju inte mitt ännu, men på fredag - då är jag husägare). Det är dom två som gäller liksom.
Kanske trist. Eller inte.

Hur har jag egentligen tänkt med allt?
Svar: Ingen aning. Jag tänker att det mesta nog löser sig.

Har jag kommit ihåg att världens sötaste Lea fyller år imorgon?
Svar: Klart att jag har - vafan tror folket?!

Kommer jag - även i år - att få pris av Lea för "tråkigaste födelsedagspresenten"?
Svar: Jajamensan.

Kommer hon en vacker dag kanske att tacka mig?
Svar: Ja, när hon fyller 18 år och får veta att det existerar nåt som kallas "Leas festivalfond" där jag satt in pengar vid högtidliga tillfällen - och som straff till hennes mamma. En hejdundrandes utekväll/festivalhelg hoppas jag att dom räcker till.

Låser dörren och hoppas dom inte hittar oss...

Igår somnade hon i cykelkärran.
Idag slocknade hon - totalt utmattad- framåtlutad över bågen i vagnen.
Trots storm.

Det är tydligen inte lätt att vara mitt barn.

Kommer inte soc snart så börjar jag tvivla på om dom verkligen sköter sitt jobb...

Får jag ärva träskåpet i köket?

Har hängt med bästa Fia hela dagen.
Skulle dricka morgonkaffe.
Kaffe blev lunch.
Lunch blev stadstur.
Som blev middag.
Vilken härlig dag!

När vi var ute och försökte gå ner middagen ringde plötsligt hennes mamma.
Efter samtalets slut kunde vi - något förvirrade - konstatera att:
Fia är tremenning med min sambos systers sambo. (?)

Det väcker tre frågor i mitt huvud:
1. Exakt HUR liten är denhär världen?
2. Hur sjutton gick samtalet vid det bord där man kom fram till detta?!
3. Är det möjligt att jag är släkt med Martin Stenmarck, och att han därmed kommer se till att alla kvinnor får gifta sig med två män, gör slut med Hanna Hedlund och äktar mig?

Jackpot!

Vilken lördagsmorgon.

Avokado med räkröra serverades också, men den hann inte fångas på bild...

Vilket premiärlejon...

Doris och jag gjorde cykelkärrepremiär och drog till affären.
Vi behövde köpa morötter.
Verkligen.
(När vi ändå var där passade jag på att köpa lite fredagsgodis).

Doris passade på att somna på vägen hem.
Omöjlig att väcka.

Denhär kvällen kan med andra ord bli lite hur som helst...

Kärlek är.....

....bland annat när Lasse tagit sig tid - klockan fem på morgonen - att ladda kaffebryggaren.
Så är jag bara en knapptryckning från att komma till liv när jag äntrar köket.

I love you to!

Städa, städa varje fredag...

...åsså varje jul.
Hur kan det va så kul?!

Pappahumor på rätt ställe

Till och med Clas Ohlson-katalogen kan skoja till det.

Jag ville slå mig hårt när jag kom på mig själv med att faktiskt tycka att det var roligt...

Åh - dessa helger!

Onsdag. 
Fast fredag? 
Iofs jobbar Lasse imorgon....och jag är ju alltid/aldrig ledig...
Svårt att riktigt avgöra vad det är för dag.

Äh - vi kör pannkaka till middag. Jag tror det funkar!

Marabou Caribbean och Thildas uppfinningar

Thilda undrar om kokos-eländes-chokladen duger att baka av?

Inte för att jag är nån expert, men jo, det tror jag nog faktiskt absolut!

Små bitar i chokladmuffins kan bli hur gott som helst.
Eller kanske blandat med vispad grädde till nån form av chokladmousse/topping?

Skulle faktiskt kunna bli något av en hit när jag tänker efter.

Glöm inte var ni hörde det först!

Rapport från mitt hemliga gömställe

Lasse och Dylan ska åka hem till Skelet i helgen.
Skönt för dom att få vila upp sig lite.

Jag är hemma och sköter om alla husen (föräldrar och morföräldrar samt mors kusin är på resande fot) och Doris.
Oj, vilket slit för mig.

Så....vi tänkte att Lasse kunde passa på att köpa lite saker vi behöver för målningen.
Och lite annat.
Några verktyg.
Skrev en lång lista....

Hittade en säng på blocket som han kanske kan titta på?

När jag tänker efter är det nog bäst att jag väntar med att föreslå nåt mer förrän dom kommit iväg.
Annars är risken stor att han inser att allt vänts upp och ner och försöker byta med mig!