Ååååååå gomorron!

Det känns som att denhär dagen liksom redan är mer eller mindre förstörd.
Torsdagar är verkligen inte min grej.

Negerbollar är ändå jäkligt gott....

Macarons är så jävla hett och trendigt nu.
Fatta Grejen!
Man måste liksom älska Macarons när man ser dom på bilder överallt.

Jag ville vara inne och bjuda på macarons på Doris kalas.
(Hej Solsidan! Hoppas att jag platsar här i "Saltis"!)
(Och nej - vi har inte hyrt in Tobbe Trollkarl till kalaset)

Macarons tog en halv evighet att baka.

Dom ser inte ut som på bilden HÄR.
Dom smakar ärligt talat inte så värst gott heller.

Jag har inte fyllt dom, och funderar på om jag överhuvudtaget ska idas göra det.

Att man ska måsta få fan så fort man ska göra sig till.
Jag tror fan jag personligen hatar macarons.

Tror ni det är lätt när de enda Maka-jävla-roner man upplevt
i 30 år ser ut såhär!?

Blommorna är i allafall vattnade!

Orkar.
Inte.
Uppdatera.

Måste se......nåt program på TV.

Tänkte bara meddela (alla som hört av sig för att hyra Detektiven Dylan) att "P" stod för:
PAKET.

Tur att jag inte ödade mer än nåt halvt hekto på pojken.

Jamenar - det var inte direkt oväntat att jag skulle få just "Ett Paket" på årsdagen.
Å andra sidan var det väl en trevlig hint - nu när hans födelsedag is coming up:
Det är paketen som är viktiga - inte innehållet!

Innehållet i mitt var förresten Jens Lapidus senaste bok.
Jag blev väldigt glad.

Dels för att jag länge velat läsa den.
Dels för att Lasse kom ihåg att jag sagt det för länge sen.

Jag tar nog och älskar honom veckan ut.

Små grytor har både öron och mun

Dylan och Lasse åker iväg en sväng.
Kommer tillbaka efter ca femton minuter.

Dylan: -"Du får se överraskningen på måndag"
Lasse: -"Men Dylan!"
Anna: -"Vaddå - vilken överraskning?!"
D: -"Den som vi har varit iväg och gjort!"
A: -"Åhå....kan du berätta nåt mer?"
L: -"Nej! Säg inget!"
D: -"Hmmm....du kan få en ledtråd. Det börjar på P"
A: -"P.....Pizzeria!?"
Dylan ler
L: -"Säg inget mer!"
Dylan viftar med fingret i luften.
L: -"Men säg inget sa jag ju!"
D: -"Men jag sa ju inget. Jag ritade ju bara ett hus!"
A: -"Jag har köpt lördagsgodis åt dig."
D: -"Jag kan ge dig fler ledtrådar sen."
L: -"VARFÖR tog jag inte med mig Doris istället...."


Misstänker du att din pojkvän är otrogen, eller har annat fuffens för sig?
Hyr Dylan en kvart.
Han kan köpas för ett hekto snask.

Kung Krösus 

Gissa vem som ska få jobba i tre månader....

Dylan: -"Jag åt en broccoli!"
Anna: -"Syggt. Sånt gillar tomten vettu!"
D: -"Gör han?"
A: -"Jajamensan. Han har nog börjat spana nu på vilka som är snälla och sådär."
D: -"Men vet du - han skickar tomtenissar som tittar."
A: -"Ja...jo...just så är det ja!"
D: -"Man ser dom aldrig."
A: -"Nä. Dom är duktiga på att gömma sig och sådär...."
D: -"Dom kanske är genomskinliga!!"
A: -"Ja! Dom kanske har en såndär osynlighetsmössa. En sån som om man vänder den bakofram så blir man osynlig!"
D: -"Lägg av. Såna mössor finns ju inte på riktigt."

Bilderna är INTE från idag.
Idag har det tokregnat nåt infernaliskt!

Kärleken är evig - men inte alltid så stark.

Imorse började Lasse tidigt som fan.
(Kvart i sex är säkert sovmorgon för vissa, men jag vidhåller att det är "tidigt som fan".)

Doris tog sovmorgon till strax efter sju.
(Nollsjutretton är säkert tidigt som fan för vissa, men jag vidhåller att det är sovmorgon)

När hon vaknade (i vår säng) satte hon sig upp och ropade "Pappa".
Flera gånger.
Det har aldrig hänt förut.
(Hon är en riktig liten Mamma-gris).
Jag lyfte ner henne från sängen och hon fortsatte ropa.
Hon kröp ut från sovrummet och ropade och ropade.
Kom ut till allrummet och fortsatte ropa och leta efter Pappa.
Ingen pappa svarade.

Så fick hon syn på grannens hund, Nelson, som stod bunden på deras uppfart.
På väg till fönstret hittade hon sin plastnoshörning.
"Pappa" bortglömd.

Av denna morgons händelser drar jag två slutsatser:

1. Doris älskar sin pappa - just lite mindre än hon älskar grannens älghund.
2. Jag tycker tydligen att kring halvsju är "lagom" tid att vakna.

Hej Torsdag.
Nu kör vi.

IKEA hackers

Säljes:
Lampa i toppig - lite säregen - design.
Ingår ett tjugotal bitar i olika storlek som ger dig möjlighet att ändra utformningen och sätta en personlig prägel på din lampa.

Vid snabb affär slänger jag mef en uppblöttnad toarulle, två utspridda frp bullformar, blomjord, tidningsriv samt två nedsölade tröjor i strl 80 - med tillhörande barn.

Note to self: köp typ knark.

Glans är dock alltid Glans

Tänk dig känslan att se Zlatan, Messi, Beckham, Brolin (från -94) och tjugo andra världsspelare spela i samma lag. Och förlora mot ett korplag som vars målvakt är sjuk.
Tänk dig det.
Då vet du hur jag kände när jag såg "Åsa-Nisse".

90 minuter av mitt liv som jag aldrig får tillbaka...

Tips från coachen - önskas!

Appropå födelsedag......
"Nån annan" här i huset fyller också ett år snart.

Vi tänkte att det inte var någon mening med att överösa henne med paket.
Hon kommer ändå tycka att snörena är roligast.
Sen kommer säkert Mormor och Socka Moffe med ett paket också.

Men NÅT måste man ju ge sitt barn på hennes första födelsedag.
NÅN bra och vettig grej.

Vi tänkte att lite leksaker kunde hon ju få - hon har ju mest ärvda och begagnade grejer.
(Vilket jag absolut inte har nåt problem med!!!)
Så vi tänkte att vi köper.....ja...en...eller...kanske....eller...
VAFANSKAVIKÖPA?!
Ett gäng plastdjur, en tjusig docka och en tennisboll?

Vi kommer få ljuga för henne när hon blir äldre och ser bilderna.

Är det nån som kommer ihåg nån bra grej som ungarna lekte med i den åldern?
Nån rolig sak som dom älskade.

Nån som kanske har barn som typsåhär också fyller ett år kanske typ en dag efter Dorran.
Vad ska ni köpa?

Hör av er.

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!!!

Idag hurrar vi och gratulerar min blogg på ettårsdagen.
Meningen var att jag skulle uppdatera med bilder på den bebis som just då inte sett dagens ljus.
Eftersom vi bodde i Umeå och de flesta släktingar och vänner bodde i Lycksele.

Målet var att hålla igång ett år.
Det har den gjort nu.
Jag har inte uppdaterat varje dag, men ganska regelbundet har jag bjudit in er till att följa mitt liv.

Bloggen har väl egentligen tappat lite av sin mening, eftersom vi flyttat till just Lycksele.
Men helt ärligt så kanske den ändå inte handlade så mycket om Doris.

Inte bara.

Bloggen började ganska snart liksom leva lite sitt eget liv.
Den kom att handla lite om Doris, lite om mig, lite om Lasse, Dylan och alla som kommer i vår väg.
Lite om livet kan man säga.

Därför har jag bestämt mig för att inte sätta punkt för gott idag utan att försöka att återkomma - lite då och då - med betraktelser, berättelser och tankar om stort och smått.
Om glatt och sorgligt.
Om glädje och gräl.
Om viktigt och om sånt som bara råkade bli.
Om de dagar som vi kallar för vårt liv.

Tack för att du läser.

Plötsligt händer det!

Hittade en påse ostkrokar som varit sådär halvförsluten i ungefär en månad.
Jumbokrokar i PERFEKT seghårt skick.
ett glas rött.
Serverat framför Dumbo...
Man kan inte få allt!

Det är inte lätt att hålla reda på allt!

Hade M&M på middag idag.
Mycket trevligt.

M&M bor ihop.
Dom har en gemensam bil, matplanering och vem vet - kanske ligger dom rent av med varandra.

Lasse och jag är också ett par.

Det fick Lasse att utbrista i ett
-"Sådärja - då har vi haft parmiddag!".
och jag - trevlig som vanligt - svarade:
-"I helvete att vi har. Det var ingen parmiddag. Det var en middag som råkade ätas av två par."

Sen kom vi inte så mycket längre.
Jag sa nej och han sa ja.
(Just another ordinary day).

Är det nåt jag avskyr så är det parmiddagar.
Oklart varför, men det känns....onödigt jävla skitnödigt att kalla det så.

Jag tänker att det måste finnas några slags kriterier för en parmiddag.
Jag tänker vidare att nån säkert läser detta och kan hjälpa mig att reda ut begreppen.
(Ja - jag pratar med just DIG!).

Skriv en rad.
Hjälp mig komma ur detta med hedern i behåll.

Aja baja!

Läste just igenom inlägget om att Doris tagit sig in i vitrinskåpen.
Ser att man nog lätt kan tolka det som att jag ser ICA-kuriren som något av det finaste jag har.

Jag gillar ICA-kuriren.
Speciellt recepten.
Därför har jag sparat olästa nummer bland kokböckerna.

Dom är bra.

Men jag vill liksom ändå förtydliga att jag håller mina Orrefors och Kosta-skålar snäppet högre.

Hörde du det Doris?

Det var inte jag!

Så hur gick det då för syrrans kille i helgen?

Han överlevde (ska jag först skynda mig att säga -så att inga tveksamheter råder om den saken!).
Han fick nog till och med nån form av godkänt betyg.

Dennis heter han och kunde både prata och hålla käften.

Gillade svamp, öl och fotboll.

Jag sa att han hade söt rumpa också.

Mamma sa att man inte fick säga så.
Men hon höll med.

Illivlligheter, hyss och utlovad hämnd låg jag lite lågt med.
Såhär i efterhand undrar många säkert varför.
Jag kanske har blivit gammal och tråkig?

Eller så tänkte jag att han nog var livrädd nog som det var.
Och att mamma sagt åt mig att "banne mig sköta mig" med sin strängaste röst.

Tro bara inte att jag glömmer bort det Dennis.
Tro inte att du vann.
Så fort tomten stängt dörren efter sig på julafton slår jag till.
Kanske.
Jag bidar min tid.

Eller så händer det senare.

Eller så.

Det viktigaste tror jag är att du aldrig slappnar av.
Det är lite så jag jobbar.

I always feel like - somebody´s watching me.

Det kommer fort lite mail när jag inte bloggar på ett tag.
Man undrar om jag mår bra och så.

Jag mår nog bra.
Jag vet inte.
Mitt huvud är inte riktigt vad det varit.

Vi har bestämt att Doris ska lära sig att sova hela natten.
Med "Vi" menar jag mig själv och Lasse.
Doris gör sitt bästa för att visa att hon inte riktigt stöder beslutet.

Dom som hävdar att "det ger sig efter ett par tre nätter" kan dra åt helvete.

Lite sömnbrist kan verkligen göra underverk för viljan att bara stirra rakt fram och liksom "humma" istället för att prata ordentligt.

Hade jag haft mycket att grubbla på hade jag jublat.

Nu koncentrerar jag mig mest på att inte be nån i min närhet dra åt helvete.

Nytt PM

Vitrinskåpen i vardagsrummet är ett bra ställe för finsaker.

Säkert och bra.

Doris kommer aldrig komma på hur man öppnar dom dörrarna.

Vi var uppenbarligen vilseledda och felinformerade.

Längtan efter att få -bokstavligen - sätta tänderna i några nya recept verkade som en drivkraft.

Antar jag.

För plötsligt satt hon och läste ICA-kuriren och njöt av livet.

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen...

Doris vet hur man njuter fullt ut av en svamptur!

Mammahumor

Lasse: -"Storuman kan ju inte vara stort."
Mamma: -"Nä, det borde heta Lilluman!"

On the road again

På väg upp till kantarellerna.
Lär bli mest liknande bilder som den nedan närmaste dagarna.

Fast syrrans nya kille ska ju med.
Första gången.
I en fjällstuga med svärföräldrar, bekanta, bebis, Lasse.
Åsså mig förstås.

Kanske hittar nåt att blogga om ändå.

Tips på regniga-dagar-aktiviteter. Inte.

Dear Mr Jesus,

(Läs gärna med sydstatsaccent för den rätta känslan)

You died.

Then you came back.

Why did you decide to come back from eternal silence?

Dear Mr Jesus, I hope you don´t mind me calling you stupid.

Sometimes I´d kill for silence.

Maybe I am an aincent king of Jerusalem.

And you might played harmonica at the time.

Och där åkte mediaspelaren ut genom fönstret...

Såhär har vi det i vår familj

VARFÖR funkar plötsligt inte SVTplay?
Och HUR kan vår hemelektronik veta när Lasse är bortrest. (för det är då dom passar på att jävlas)
(Dom res-pek-terar inte mig.)
När jag nu för en gångs skull har ljud så kan jag inte få fram det jag egentligen ville se.
Det positiva skulle kunna vara att jag snart har identifierat nån form av behovstrappa för kvällsunderhållning.
I övrigt är det bara ett smärre elände.
Och jag är inte ens jättedum i huvudet. Jag var faktiskt en gång i tiden den enda läraren som faktiskt fick igång videon - varje gång.
Vänliga hälsningar från den omvända Mickan Schiller
(jag ser fel program- på rätt språk)

Come clean!!!

När det känns som ett tvådagarsprojekt att leta fram sidan man var på i boken man läste (Doris ville undersöka aerodynamiken hos ett bokmärke) är det kanske dags att erkänna att boken inte var nåt vidare toppenköp...

Avd: "sånt jag aldrig trodde jag skulle säga"

Eller: "När jag bloggar om helt ointressanta skitsaker".

Håll i er.

"Jag är liksom lugnare och mer tillfreds när Dorislådan i frysen är välfylld med matpåsar".

Signing out.
Kan man hoppas.

Ensam ung kvinna söker...

Det finns muffins (OBS EJ cupcakes) hos mig.
Idag.

Imorgon kommer Lasse tillbaka, och då är dom historia.

Gud är utan tvekan man - han har pappahumor!

Tänkte ta fram min morgonrock ur garderoben bakom dörren.
Den där som man nästan aldrig öppnar. (Trots att den är målad i en utrotningshotad nyans av orange...)

Möttes av ett fint och inramat foto på två av Lasses kompisar.

Låt säga att dom hetat typ Anders och Fia, eller Markus och Linda.
Hmmm....inte kul.

Jag skrattade dock högt för mig själv när jag insåg att i garderoben bor Gabbi och Robert.

Brangelina.
Tomcat.
Lasange.

Gabbirobert.

I Love you man.

Snedtändning på fejsboken igen

Får jag ett (E-T-T) jävla meddelande till på facebook om nån "rolig"/"festlig"/"häftig" lek där man ska statusuppdatera med än det ena, än det andra för att "förvirra männen" så kommer jag obönhörligen att radera avsändaren både från min vänlista och ur mitt medvetande.


Varelser som har problem att lära sig fälla ner en toalettsits behöver knappast MER att fundera på.





Och förresten är det inte ens särskilt kul.