Meningen var att jag skulle uppdatera med bilder på den bebis som just då inte sett dagens ljus.
Eftersom vi bodde i Umeå och de flesta släktingar och vänner bodde i Lycksele.
Målet var att hålla igång ett år.
Det har den gjort nu.
Jag har inte uppdaterat varje dag, men ganska regelbundet har jag bjudit in er till att följa mitt liv.
Bloggen har väl egentligen tappat lite av sin mening, eftersom vi flyttat till just Lycksele.
Men helt ärligt så kanske den ändå inte handlade så mycket om Doris.
Inte bara.
Bloggen började ganska snart liksom leva lite sitt eget liv.
Den kom att handla lite om Doris, lite om mig, lite om Lasse, Dylan och alla som kommer i vår väg.
Lite om livet kan man säga.
Därför har jag bestämt mig för att inte sätta punkt för gott idag utan att försöka att återkomma - lite då och då - med betraktelser, berättelser och tankar om stort och smått.
Om glatt och sorgligt.
Om glädje och gräl.
Om viktigt och om sånt som bara råkade bli.
Om de dagar som vi kallar för vårt liv.
Tack för att du läser.
4 kommentarer:
Mycket bra beslut, för jag har typ abstinens när du inte uppdaterar. jag är en Andersson-Eriksson junkie! :)
Tycker nästan du ska besluta att skriva oftare, inte mer sällan.
Men vi tackar för vad vi får. Lite bättre än inget!
Grattis på ettårsdagen! Hoppas du fortsätter hålla igång!
Vi som inte bor i Lycksele läser ju oxå....om än lite för sällan, men det beror inte på bloggen utan på 9 timmar framför CAD-skärmen varje dag
Grattis Doris-tjejen i efterskott förresten!!
Skicka en kommentar