söndag, november 14

Det måste vara kärlek

Jag hade en jävligt bra kompis förut som hette Helena. (Heter hon i och för sig fortfarande - men jag undrar om vi kan vara kompisar mer....).
Hon har en liten blogg hon med - tänka sig (se länklistan).
Där brukar hon vara så snäll att rapportera allt nyttigt och vettigt hon gör med sin tid.
I morse skrev hon om att hon och dottern hade varit ute och morgontränat. Sen skulle dom gå in och äta hemlagade köttbullar.
När jag läste detta satt jag fortfarande osminkad och undrade var i hela friden jag hade min andra socke ungefär.
Kommenterade hennes inlägg med:
När ni har varit ute och fysat och lagat köttbullar och säkert mycket mer - så har vi andra NÄSTAN fått på oss kläderna....

Fick följande svar:
Ja Anna, Duracellkaninen är igång.
Jag har hunnit tvätta (och sorterat den rena tvätten)
bäddat rent i sängarna
vinterstädat balkongen (möblerna och allt annat trams försvinner inte av sig själv)
Packat väskan till Umeå
Varit ut till sopsorteringen med en säck m sopor
Skrivit lite grejer till jobbet
FBat och...
Bloggat
Igår städade jag lägenheten


Helena var på besök i mitt ostädade hem ikväll. Jag serverade kassler med färdiginlagda ananasskivor och smördeg som var köpt. Tvätten låg och skämdes i tvättmaskinen, diskbänken var solkig och barnet var inte badat. Glömde dessutom stoppa in bröstet när jag ammat klart under middagen tror jag.

Tur för henne att jag läste hennes svar EFTER hon åkt. Annars hade jag skjutit henne och sedan strypt henne två gånger.
Efter det hade jag lämnat en lapp med texten "jag hatar dig" på hallspegeln....

1 kommentar:

Helena sa...

Men du... Jag bara älskar dig Anna. Det är mig det är fel på! Jag är ju ett satans yrväder som bara gör punktinsatser.


Jag är så avis på ert babymys och ville stanna mycket längre å bara insupa babybubblan. Ni är verkligen en fantastisk familj! KRAAAAAAM!