Den är egentligen helt fristående från "Hypnotisören". Joona Linna och hans kompanjoner figurerar även i denna bok. Liksom Disa och Daniella Richards som skymtar förbi - men det känns som att det absolut inte skulle spela nån roll vilken bok man läste först - egentligen.
Boken var bra - det måste jag säga klart och tydligt på en gång så att det står utom allt tvivel.
Om den var bättre eller sämre en "Hypnotisören" är svårt att svara på.
Tror att jag kanske var lite orättvis mot den som läste den så tätt inpå. Hade lite förväntningar.
Men trots det så var den alltså så pass spännande att jag återigen satte mitt samboförhållande på spel genom att Hmmm:a, Mmmmm:a och Njaaa:a mig igenom kvällarna under täcket.
Svår att lägga ifrån sig alltså!
Lite mer pangpang och lite mindre thriller än Hypnotisören möjligen om jag ska säga nåt konkret.
Slutligt betyg: AAAAa
 |
| Mannen på bilden svävar inte - han är hängd. Det är ju för sjutton en kriminalroman! |
1 kommentar:
Usch, vidrig framsida. Jag tycker det är jobbigt med böcker med läskiga framsidor, för då vågar jag nästan inte hålla i den. Och med tanke på att jag i stort sett bara läser thrillers/deckare/kriminalromaner har jag det lite jobbigt...
Skicka en kommentar